» ♥

Gud vad jag blev lessen när jag såg snön utanför fönstret, men genast man såg hur mycket Oscar älskar det så kunde man ju inte vara annat än glad! :) (Jepp, jag är små beroende av min hund, vad skulle jag göra utan honom liksom?) 
Annars så sover han igen, väntar på att han ska vakna så han får sin mat och så drar vi ut och leker lite igen :) Är förrästen super äckligt att se på när han sover med ögonen halvöppna! Gissa om jag blev rädd första gången jag bara såg hur ögonen for runt på honom och särskilt när man bara såg de vita!
 
 
Idag ska vi nog bara ligga hemma och mysa och busa! ♥
 

» Guud, han är bara allt för söt!

 
 

» grannjävel

 
Idag har vi tvättat oss, lekit, varit ute och nu sovs det som en stock! På tv kommer myr program, men med pojken i famn ochför stort hjärta att väckafår vi stå ut :) Granner hör på sin musik igen, fattar inte hur nån orkar höra på samma jävla låt timmar i sträck, varje dag -.- Får snart göra som Heddi sa och skicka lapp i luckan med bättre låtar, eller varför int en cd.

» 110 % kärlek

 
Kan inte förklara lyckan och kärleken
 
 

» Puppy love

Pojken sover igen efter att ha fått leka och träffa Heddi :) Det är konstigt hur lugn han kan vara fast det bara är första dagen i nytt hem, helt som hemma redan ^^ Övade även "ensamhets" träning för första gången idag i ett par minuter, och inget ljud, inget "stresspiss" ingenting, kom bara glatt till dörren efter att man ropat på honom! Stoltmamma. Fortsätter han vara såhär lugn kommer vi nog kunna åka till syster på kaffe imorgon tillochmed.. :) Och om en månad börjar vi gå på valpkurser, lära oss vardagslivet och träffa andra valpar att leka med!
 
 

» Oscar

 
Låt mig presentera Oscar, min urgulliga, vilda, lekfulla men ack så klumpiga ''Pomchi'' :)! 
Gårdagen gick bra, som väntat grät han lite i bilen men somnade snabbt :) Och allt glömdes ju när han fick sätta tassarna utomhus för första gången! Men hemma gick allting hur bra som helst, lekte åt, var ut och så sov vi. Och inget sörjande! Så glad för det :)
 
Idag har vi stigit upp klockan 5, varit ut, ätit och lekt en massa :) Så nu sover älsklingen här breve!
 

» Blond, gul, orange eller ljusröd?

Har ju inte varit så aktiv på senaste tiden, men nu kommer säkert bloggen bombas med valpbiler och en massa en tid frammåt! Haha, men ni får bara stå ut ;)
Men före det så tänkte jag berätta att jag blivit blond igen, eller försökt iallafall! Ganska bra har det nog gått, är väl lite blond, orange och ljusröd och skiftar i lila/silver/grått i vissa sken. Men är faktist helt nöjd med färgen ändå, men guud så jag saknar mitt röda hår!
 
 
Men vad har jag gjort på senaste tiden? Inte så mycket. Varit i Pargas ganska så mycket, shoppat lite, i helgen var vi och festade lite med vänner och så har jag varit en sväng ut till Korpo :) Och så var Bella hemma en vecka också, skitkul! Saknar tjejen, lag dig tillbaka hit så fort som möjligt! 
 
 
 

» Ja e så lyyckli, ja e så lyyckli!

Kan säga att idag är mitt livs bästa dag! Min lillafilur "Osku" (tror jag det blir) kommer hem! :)) Oioi, iih å :DD

Kommer nog bilder på pojken ikväll när han kommit hem! :)

» The worst part about walking away from you, is knowing you're not going to stop me.

Sitter här med blandade känslor, ena sekunden önskar jag att allting gick att ordna, att det kunde funka och bli som förut igen, och andra sekunden förstår jag att det är onödigt att ens hoppas och bara gå vidare.
Jag saknar det som det var, inte nu, inte just, men då. För en stund sen.
Jag sitter och saknar tillbaka till förra sommaren, till båtresor, kräftskivor, midsommar och ruisrock. Och en massa annat såklart.. Och mina tankar tar mig alltid tillbaka till frågan "hur ska jag klara mig utan en så underbar sommar igen?" 
Jag ville inte det här, jag ville absolut inte det här. Jag ville allt annat än det här. Men tillika funderar man, ifall det kanske ändå är ända sättet.. Får är jag inte värd tillräckligt för att du skall orka kämpa, varför skulle jag då stanna kvar och se på?
 

» Jag lever på den sista gnistan hopp jag har kvar

Hur kan ens värld rasa ihop så snabbt, bara på några sekunder falla i tusen bitar?
Hur kan du vara så beroende av en annan person, att när dennes närvaro inte finns till så vet du inte ens hur du skall andas?
När förmågan att titta frammåt försvinner, och det ända du kan göra är att titta tillbaka på alla underbara minnen, känna alla känslor du kände då och fundera: "när fan gick allting såhär snett?"
När det ända du önskar om natten är att få tillbaka de där stunderna, då allting kändea perfekt och du trodde att du skulle vara lycklig resten av ditt liv.

Men allting krashade, gick i små bitar som inte bara kan limmas ihop, och det ända jag har att leva på just nu är den där lilla gnistan hopp om att allting ännu kommer ordna sig. (Fast du innerst inne vet, att det bara är 100% bullshit)